Petra Von Kants bittra tårar..
..är en av de bästa pjäserna jag sett. Grymt bra verkligen. Jag och emelie var och såg den i tisdags, stadsteaterns minsta scen. scenen är liksom plan (alltså den är inte upphöjd) vilket gör att man kommer ännu närmare skådespelarna. Pia Johansson är så otroligt bra, man tror att hon bara kan vara rolig men om man ser den här pjäsen så ser man hur proffsig hon är på skådespeleri. Man kände verkligen med Petra (som hennes karaktär heter) och man ville bara krama henne (som emelie och tina vill göra med alla roller i alla pjäser de ser...). Det var två eller tre gånger jag blev tårögd. man kände i bröstet hur ont det gjorde i Petra.
Och Pia eller kanske Petra, var så sööt när hon satt bredvid Karin och lyssnade på musik. Och sen i slutet när hon blev helt hysteriskt började kasta grejer omkring sig. Trodde att hon skulle ramla ner i ens knä eller nåt. Så sjukt bra hon är. Hon går från arg till glad, från elak till snäll, från kär till olycklig, och hon gör det så bra. så bra så bra så bra. jag och emelie ska se den igen. så bra var den. vill se den massor av gånger!
Kramaaar på Pia Johansson för att hon är så grym!
Och Pia eller kanske Petra, var så sööt när hon satt bredvid Karin och lyssnade på musik. Och sen i slutet när hon blev helt hysteriskt började kasta grejer omkring sig. Trodde att hon skulle ramla ner i ens knä eller nåt. Så sjukt bra hon är. Hon går från arg till glad, från elak till snäll, från kär till olycklig, och hon gör det så bra. så bra så bra så bra. jag och emelie ska se den igen. så bra var den. vill se den massor av gånger!
Kramaaar på Pia Johansson för att hon är så grym!
Kommentarer
Postat av: martin
jag har aldrig riktigt fattat grejen med sorglig teater eller film man blir ju bara deprimerad? tackar vet jag monthy python. ;)
Trackback